Ett planogram är en ritning som visar var varje vara ska stå på en hylla. Det anger vilket hyllplan varan står på, hur många fronter den har, i vilken ordning varorna kommer och ofta också var hyllkantsetiketten sitter. För den som arbetar i butik är planogrammet ett arbetsverktyg. För kunden är det osynligt, men det avgör om hon hittar det hon letar efter.
Den här guiden beskriver hur ett planogram byggs och används, från första skissen till uppföljningen i butik.
Vad ett planogram innehåller
Ett planogram kan se ut på olika sätt, men det brukar innehålla:
- en ritning av hyllan sedd framifrån, med hyllplan och varor,
- varje varas plats, antal fronter och antal i djup och höjd,
- hyllplanens höjder och djup,
- en lista över varorna med artikelnummer, så att personalen kan stämma av,
- ibland en lista över vad som ändrats sedan förra versionen.
Planogram ritas i dag nästan alltid i särskilda program som räknar på mått och kapacitet. Men principerna är desamma som när de ritades för hand.
Steg 1: Utgå från hyllan som finns
Ett planogram ska byggas för en verklig hylla. Därför börjar arbetet med inredningen: hur lång gondolen är, hur många hyllplan den har, vilka höjder och djup de har, och om det finns kylar, krokar eller andra tillbehör. Ett planogram som är ritat för en annan inredning blir ett planogram som inte följs.
Steg 2: Bestäm vilka varor som ska med
Sortimentet bestäms i kategoriarbetet, och planogrammet ska spegla det. Men det är ofta här man upptäcker att allt inte får plats. Då måste man gå tillbaka och prioritera: vilka varor är viktigast för kategorins roll, och vilka kan tas bort eller få färre fronter? Arbetsgången för sortimentsbeslut beskriver jag i Kategoristyrning steg för steg.
Steg 3: Dela in hyllan i block
Innan enskilda varor placeras delas hyllan in i block efter kundens beslutsträd. Om kunden först väljer typ och sedan märke blir typerna de stora blocken och märkena underindelningen. Om hon väljer märke först blir det tvärtom.
Blocken kan gå lodrätt, från översta till nedersta hyllplanet, eller vågrätt längs ett hyllplan. Lodräta block är vanligast för de stora grupperna, eftersom alla grupper då får en del av den bästa höjden. Jag har skrivit mer om valet i Vertikal eller horisontell blockning.
Steg 4: Placera varorna
Inom blocken placeras varorna. Några principer som brukar gälla:
- Höjden spelar roll. Varor i ögonhöjd och griphöjd syns och köps mest. Där placeras ofta de varor kunden letar efter, och de som butiken vill lyfta fram.
- Tungt lågt. Stora och tunga förpackningar står längst ned, där de är lättast att lyfta och säkrast att ställa.
- Barnens höjd. I vissa kategorier spelar det roll vad barn ser. Det kan vara ett medvetet val åt båda hållen.
- Logik före estetik. En hylla som ser ordnad ut men är svår att förstå hjälper ingen.
Steg 5: Räkna fronterna
När varorna har sina platser ska de få rätt mängd utrymme. Antalet fronter bestäms av hur mycket varan säljer, hur ofta butiken får leveranser och hur stora förpackningsenheterna är. Målet är att hyllan ska rymma minst försäljningen mellan två leveranser, med marginal. Uträkningen finns i Fronter, djup och dagars lager.
Här gör programmen mest nytta, eftersom de kan räkna på alla varor samtidigt och visa vilka som har för lite eller för mycket plats.
Steg 6: Etiketter och skyltning
Ett planogram är inte färdigt förrän det är tydligt var etiketterna ska sitta. Etiketten är det personalen och kunden faktiskt ser i hyllkanten, och den måste stämma med varan ovanför eller under. Om vad etiketten ska innehålla har jag skrivit i Hyllkantsetiketten.
Steg 7: Från ritning till butik
När planogrammet skickas till butiken börjar det svåraste. Hyllan ska byggas om, ofta medan butiken är öppen. Det kräver tid och planering. Några saker som gör det lättare:
- en lista över vad som ändras, så att personalen inte behöver jämföra två ritningar,
- tydliga datum, så att nya varor och gamla planogram inte krockar,
- varor och etiketter som finns på plats när hyllan ska byggas om,
- ett enkelt sätt för butiken att rapportera när ritningen inte går att följa.
Steg 8: Följ upp
Ett planogram ska följas upp på två sätt. Det första är om det följs: står varorna där ritningen säger? Det andra är om det fungerar: säljer kategorin som den ska, och blir hyllorna tomma? Båda frågorna behövs. Ett planogram som följs men inte fungerar ska ändras, och ett som fungerar men inte följs ska förenklas.
Varför ritning och hylla så ofta glider isär, och vad man kan göra åt det, beskriver jag i När planogrammet inte stämmer med hyllan.
Planogram i olika butiker
En kedja med många butiker har sällan bara ett planogram per kategori. Butikerna är olika stora, har olika inredning och olika kunder. Därför delas de ofta in i kluster med egna planogram. Ibland får butikerna också en fri del av hyllan att fylla själva. Hur det fungerar beskriver jag i Kluster och butiksanpassade planogram.
Ett hantverk
Trots alla program är planogram fortfarande ett hantverk. Den som ritar behöver förstå både kunden, varorna och butiken. Det bästa sättet att bli bättre är att gå ut och titta på sina egna hyllor, och att lyssna på dem som fyller på dem varje dag.
Planogrammet är den minsta nivån i butikens ytplanering. Den största, hur hela butiken fördelas mellan kategorier, finns i Space management förklarat.
